Läslighet och läsbarhet

När en text ska skrivas behöver flertalet aspekter vägas in för att den ska bli en succé. Exakt vilka aspekter det handlar om beror på textens funktion och mottagare.

I just detta inlägg kommer jag att fokusera på två viktiga begrepp när textens råversion är klar: läslighet och läsbarhet. Denna text fokuserar enbart på text i digitalt format, som blogginlägg och nyhetsbrev, och inte tryckt text då det är ett område som förtjänar ett eget inlägg.

Läslighet

En läsbar text definieras av dess typografiska egenskaper, det vill säga hur tillgänglig texten är rent visuellt för läsaren. De flesta av oss har gjort typografiska ändringar någon gång utan att tänka på att det är just typografi vi sysslat med. När du har skrivit en text och bytt typsnitt, storlek eller radavstånd i ett Word-dokument har du gjort ett typografiskt arbete. 

Vi kommer att gå igenom 6 områden för att göra en text läsbar:

• Typsnitt

• Storlek

• Påverkan

• Radavstånd

• Radlängd

• Kontrast

Typsnitt

En bra tumregel är att hålla sig till typsnitt som redan finns tillgängliga på alla digitala enheter. Bland dessa typsnitt hittar du Arial, Verdana och Georgia. Dessa kallas för webbsäkra typsnitt, vilket betyder att de ser i princip identiska ut på alla enheter. Denna grupp av typsnitt har utökats med åren tack vare Googles databas med typsnitt (Google Fonts), vilket öppnar för lite mer kreativ höjd.

Ett läsligt typsnitt behöver uppfylla följande villkor:

• Det är luftigt, det vill säga att bokstäverna inte riskerar att flyta ihop.

• Det har en jämn tjocklek.

• Texten ska gå att läsa även i litet format utan att bokstävernas form flyter ihop eller försvinner, oavsett bakgrund.

• Ögat ska kunna koda av bokstäverna naturligt. Om du funderar på om det är ett ‘b’ eller ett ‘h’ bör du hitta ett annat typsnitt. Detta kallas inom typografi för ordbild.

• Ha både gemener och versaler. Brödtext ska aldrig skrivas i enbart versaler.

Om du föredrar en sans-serif eller en antikva är lite av en smaksak och beroende på hur din grafiska profil ser ut. En antikva har seriffer, alltså små fötter och flaggor i bokstäverna, som hjälper ögat att följa textraden. Det är därför antikvor regerar i tryckt material som till exempel böcker. 

I digitalt format kan serifferna däremot göra texten svårläst. Detta gäller särskilt om texten är liten, då serifferna kan smälta ihop med varandra om typsnittet har påverkats på något vis (vi kommer till det senare). Sans-seriffer är numera mer regel än undantag i digitala sammanhang.

Bra exempel på lättlästa digitala typsnitt: 

Raleway, Helvetica, Arial, Questrial, Roboto och Verdana. I exemplet nedan kan du se skillnaden på webbsäkra typsnitt och typsnitt som inte bör användas i löpande text i digitalt format. Futura, som all text på denna sajt är skriven i, är visserligen inte ett webbsäkert typsnitt, men det hör till gruppen av vanliga typsnitt som många sajter använder och som därför också kan vara ett säkert val.

Här är en jämförelse på säkra vs osäkra typsnitt:

Storlek på text

Här kan åsikterna gå isär beroende på vem du frågar. Somliga menar att lägsta storlek ska vara 16 punkter, andra menar att det kan vara lägre än så och då nedåt 12 - 13 punkter snarare. Utvecklingen med responsiv design har reducerat arbetet med optimering av textstorlekar. I stället för att utgå från en fast storlek kan du välja ett spann som texten ska hålla sig inom och där storleken varierar beroende på skärmens storlek. Vi skulle säga att det är bra att hålla sig inom spannet 12-16 punkter för vanlig brödtext. Det är också viktigt att komma ihåg att storleken kan variera mellan olika typsnitt. För Futura passar 18p bättre för ett datorläge, och runt 16p för mobilt läge.

Påverkan

Nu hoppar vi in på ett område vi nämnde tidigare, nämligen påverkan av typsnittet. Med det menar jag att typsnittet i sitt originalutförande är tunt/normalt och att göra den fetmarkerad eller kursiv. Det kan fungera i undantagsfall, men det är inte optimalt då harmonin i bokstävernas form försämras. När det verkar fungera trots att du inte gör ett aktivt val av variant av typsnitt så beror det med största sannolikhet på att typsnittets variant ändras utan att du märker det.

Ett tecken på att det inte fungerar är att texten ser grynig ut. Lösningen på detta är att hitta ett annat typsnitt som har flera varianter. I bilden nedan ser du ett exempel på hur fel det kan gå vid påverkan av typsnittet och hur det försämrar läsupplevelsen.

Radavstånd

Radavstånd kommer inte med några exakta regler som håller i alla sammanhang. Här behöver bland annat typsnitt och radlängd vägas in. Det du vill få till med radavståndet är ett naturligt luftrum mellan raderna. Avståndet ska vara tillräckligt stort för att ögat ska kunna hitta nästa rad naturligt och inte förväxla raden med någon annan.

De flesta digitala plattformar har oftast bara en inställning för radavstånd där de tillgängliga varianterna kan variera mellan 1.15 och 2.0, ibland lägre eller högre. Den text du läser nu har 1.6 i radhöjd, vilket jag har kommit fram till är optimalt för just detta typsnitt och storlek.

Radlängd

Radlängd, eller satsbredd om du pratar med en typograf, är antalet tecken per rad. Här finns det en bra tumregel att utgå ifrån: en textrad bör inte överstiga 60 tecken. Detta antal räknar även in mellanslag och interpunkioner. För mobilt läge är ca 45 tecken optimalt för att undvika att texten täcker hela skärmen. Denna text läses bäst på en mobiltelefon, för den som är nyfiken!

Kontrast

Nu är vi inne på sista avsnittet i denna sektion, och det handlar om kontraster. I dessa sammanhang handlar det om att skillnaden mellan text och bakgrund ska vara så stor som möjligt. Enklaste kontrasten att jobba med är givetvis svart-vitt. Den är optimal för alla typer av enheter och även för personer med färgblindhet eller nedsatt syn. Ingår inte svart-vitt i din grafiska profil bör du utgå från den mörkaste nyans i kombination med den ljusaste eller helst vitt för att uppnå hög läslighet. Det finns gott om digitala verktyg där du kan testa färgernas kontrasterande förmåga. I exemplet nedan kan du se ett tydligt exempel på hur viktigt kontraster är.

Läsbarhet

En texts läsbarhet anger dess svårighetsgrad. På 60-talet utvecklades LIX (läsbarhetsindex). Detta index baseras på en formel som väger samman textens totala antal meningar och ord samt antalet långa ord. Ett ord som överstiger sex tecken anses vara långt.

Så här graderar LIX olika typer av texter:

>25: Barnböcker

25-30: Enkla texter

30-40: Skönlitteratur

40-50: Sakinformation, som till exempel uppslagsverk

50-60: Facklitteratur

>60: Avancerade texter som till exempel avhandlingar

Hur kan denna skala användas i verkligheten? 

Den frågan kan besvaras på flera sätt men med en gemensam nämnare: du behöver ha koll på din publik. För pedagogikens skull delar vi upp det i olika sektioner med praktiska exempel på hur du kan tänka.

Målgrupp

Fundera på följande frågor:

• Vem ska läsa texten? Är det en privatperson eller riktar sig texten mot en professionell publik?

• Besitter läsaren kunskaper i området som texten berör?

• Har läsaren unika behov som behöver tillgodoses?

Exempel 1: 

Läsaren är en kund i din e-handel. Du säljer generellt lättillgängliga produkter med fokus på försäljning och inte utbildning. Texten bör därför ligga i spannet 30-40 poäng.

Exempel 2:

Texten är till för en professionell återförsäljare som besitter fackmannamässiga kunskaper i området. De är väl insatta i terminologin och kan därför ta till sig av en text i spannet 40-60, men inte högre än så.

Exempel 3:

Läsaren håller på att lära sig svenska eller behöver extra tydlighet av andra orsaker för att kunna ta till sig innehållet. Texten behöver alltså ha korta meningar och så enkla ord som möjligt. Spannet bör ligga på 25-30 som absolut högst.

Textens syfte

Fundera på följande fråga:

• Vilket syfte har texten? Ska den vara underhållande, säljande, utbildande eller rent informativ?

Exempel 1:

Texten ska vara underhållande och och riktar sig mot privatpersoner. Ju kortare och enklare ordval desto bättre, det vill säga ett spann mellan 25-40.

Exempel 2: 

Texten ska vara informativ då det är en produktbeskrivning. En privatperson ska kunna förstå produktens funktion, innehåll/material och vilket problem den eventuellt löser. Här bör avancerad terminologi undvikas, vilket oftast drar upp LIX-poängen. Texten bör ligga i spannet 30-40.

Exempel 3:

Texten ska vara utbildande och säljande samt rikta sig mot en återförsäljare. Texten bör ha en balans mellan tydlighet, i form av säljargument som en privatperson kan förstå, och medelsvår svårighetsgrad för att förklara produktens komplexitet. Spannet bör ligga mellan 40-50.

Format & tidpunkt

Fundera på följande frågor:

• I vilket format ska texten läsas? Exempel: nyhetsbrev, produktbeskrivningar, instruktioner.

• När ska texten läsas?

Exempel 1: 

Texten ingår i ett nyhetsbrev till privatpersoner. Texten ska kunna läsas såväl i hemmets lugna vrå som på bussen till jobbet. Långa och avancerade meningar bör undvikas. Även avancerade eller långa ord bör undvikas. Spannet bör ligga mellan 30-40.

Exempel 2:

Texten är en del av en instruktion för ett verktyg för privat bruk. Här behöver texten vara mycket koncis och effektiv. Ordvalet måste stämma överens med övrig information i instruktionen, som till exempel att verktygets olika delar heter samma sak i texten som de gör i översikten. För det här exemplet bör texten ligga i spannet 30-40 som absolut högst.

Sammanfattning

En text blir läslig och och läsbar när den ges rätt förutsättningar. En läslig text har ett genomarbetat, visuellt utseende där typsnitt, storlek och kontrast är de viktigaste aspekterna. En läsbar text har ett innehåll och en struktur som anpassats för sin publik. LIX-värdet stämmer överens med textens syfte och läsare.

Ps. Denna texts LIX-värde ligger på 40.